Hur vet vi om vattnet är bra?

Ett hållbart samhälle kräver att vi inte bara nöjer oss med de lösningar vi har. I begreppet hållbart vägs också in ständiga förbättringar och att kunna förändras med en föränderlig värld.

Det råvatten som vi använder idag har vi använt oss av sedan 1940-talet. Under de åren har vattnet tagits upp ur Timsälven behandlats och filtrerats genom åsen för att kunna leverera rent dricksvatten till kommuninvånarna.

Som Tove uppmärksammade i ett tidigare inlägg förändras världen runt omkring och vi får in fler kemikalier och organiska miljögifter i vår omgivning. De hamnar till slut även i vattnen runt Karlskoga och riskerar att förorena dricksvattnet. Liksom många vattenproducenter i Sverige och världen hittar vi nu de här miljögifterna i vårt dricksvatten. Än så länge i låga halter, under de gränsvärden som satts upp som säkra nivåer, men tillräckligt för att vara en varningsklocka.

För att inte bli tagna på sängen av den utvecklingen ser vi nu över och säkrar vattenresurserna som används för Karlskogas dricksvatten. En del i den handlingsplanen är att utvärdera om andra sjöar, vattendrag och grundvatten kan vara bättre som råvattentäkt. Men hur vet vi att de alternativen är bättre än det vi redan har?

Om du tar en flaska med dig ut i en båt på en sjö och fyller den med vatten. Vad kan det vattnet berätta för dig?

Du kan genom att titta, lukta och smaka få en första uppfattning om vattnet. Du kan mäta en del egenskaper på plats, tex temperatur och hur mycket syrgas det finns i vattnet. Du kan genom att skicka in vattenprovet till ett laboratorium analysera olika kemiska (tex miljögifter, metaller, näringsämnen) och biologiska (tex alger, bakterier, virus) egenskaper.

När du får resultatet av analyserna, och vi säger att det är ett bra resultat, så vet du att just i det ögonblicket du tog vattnet, på just det stället är vattnet ett bra råvatten. I alla fall utifrån de ämnen och egenskaper du har valt att analyser. Men nu då? Flera veckor senare? Är det fortfarande bra? Kanske har det regnat och regnvattnet har flödat över industriområden och vägar ned i vattendragen? Kanske har bonden gödslat åkern precis i närheten? Kanske har det skett något utsläpp från en industri? Kanske har temperaturen ändrats så vattnet har blandats om eller alger har massförökat sig? Kanske har vatten från andra ställen blandats in? Bäst att ta ett nytt prov.

För att göra oss en bild av vattenkvaliteten i en sjö eller ett vattendrag så lägger vi upp ett provtagningsprogram. Frågor ställs som: Vad ska mätas? Hur ofta ska det mätas? Var ska det mätas? Hur ska det analyseras och hur vet vi om resultaten är tillräckligt bra? Experter konsulteras, provtagningsprogrammet revideras. För att få en bra bild av ett vatten behöver man provta en plats under minst ett år, så alla säsonger och många olika förhållanden finns med. Och sedan, när man bestämt sig för att ett vatten kan användas till dricksvattenframställning, fortsätter man att provta regelbundet. För det kan ju ändras. Bäst att ta ett nytt prov, helt enkelt.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s